idag var inte den allra lättaste dagen. Den började iallafall med att jag vaknade och fixade iordning mig inför praktiken, och gick sedan iväg. Dagen rullade på, och allt gick bra. Lite segt med kunder bara. sen, 15:35 ringer min mamma och säger att farmor&farfars hund ska åka iväg och avlivas kl 5, och enda sättet för mig var att åka buss hem. Och den gick 15:40, så de var bara att springa iväg till bussen med tårarna i ögona. Fyfan, jag klarar verkligen inte av avsked. Hon var så olik sig, helt slut. men, det kommer bli bättre för henne. Hon mår mycket bättre nu, men det är klart det är jobbigt, och det kommer bli så tomt. Älskade Ada, som alltid poffa till armen med nosen när man slutade klappade henne, hon som somnade med huvet mot bordsbenet och hon som alltid var så glad och busig.

vila i frid Ada, vi kommer saknar dig

nej, nu ska jag gå och mysa med min bästa pojkvän.